När man vill fördjupa sig inom området för svenska klassiska kompositörer, måste man bege sig djupt ner i i den västerländska musiktraditionen. Svenska tonsättare och kompositörer finns det många av men det gäller att också ha bra överblick över vilka influenser som påverkat oss i norden. De flesta känner säkert till Wolfgang Amadeus Mozart eller Ludwig van Beethoven, men inte alla har koll på svenska tonsättare.
Svenska mässan
Det är inte heller alla som vet vad klassisk musik egentligen innebär. Uppslagsverk brukar tillge begreppet klassisk musik som ”musik som har ett bestående kulturellt värde” och något som är en betydande del av ett ”kulturarv”. Där under finns ett flertal underkategorier, där egentligen all västerländsk musik kategoriseras in. I Sverige finns i historieböckerna framför allt en mycket känd barocktonsättare som hette Johan Helmich Roman. Roman är född i slutet av 1700-talet och var vid tiden en virtuos på bland annat violin och hade även framgångar som dirigent. När det kommer till översättningar av musik, uppförde han även många kända utländska tonsättare, däribland Händel och Pergolesi. År 1752 uppförde han den ”Svenska mässan” som än idag är populär att gå och lyssna till.
Wienklassicism
En bit in på 1800-talet formades den musik som för de flesta återspeglar just ”klassik musik”. Det var bland annat Joseph Martin Kraus som i Sverige representerade epoken. På det internationella planet var det vid tiden framförallt Joseph Haydns och Wolfgang Amadeus Mozart vars kompositioner kom att helt företräda arenan för klassiks musik. Självklart kom även Beethoven något senare att inspirera även många svenska tonsättare vid den här tiden. Johan Wikmanson gjorde sig ett namn i Stockholm och var en skicklig violoncellist och kompositör. Han var bland annat vän med Georg Joseph Vogler, som gav honom en hel del kunskap i komposition.
Föreningen svenska tonsättare
En viktig institution för svenska tonsättare och intresset för svensk klassik musik, är ”Föreningen svenska tonsättare”. Institutiongrundades 1981 och ett flertal svenska tonsättare har varit delaktiga i föreningen vars huvudmål är att framhålla och stötta sina medlemmar. Man har bland annat arbetat med Stim i frågor gällande upphovsrätt och arrangerat event för att belysa svenskt musikliv. I förlängningen vill man öka intresset för konstmusiken som idag inte får särskilt stort utrymme i svensk media. Det är naturligtvis alltid kul om svenska tonsättare får den uppmärksamhet de förtjänar och att vi även inte glömmer bort det kulturella svenska arvet som funnits även inom klassik musik.